Rapporter
Arenagruppens rapport om barnfattigdom
februari 7, 2012Författare: Jesper Bengtsson och Mia Laurén
Katrine Kielos: Myten om Järnladyn. Del 10 i »Ny tid-serien«
januari 31, 2012Varifrån får bilden av Margaret Thatchers ekonomiska politik sin kraft?
Filmen Järnladyn sveper fram över världen. Men lika eniga som vi är om att Streep kommer att få en Oscar, lika oeniga är vi om hur man bör se på Margaret Thatcher.
Få har satt ett så stort popkulturellt hatutryck (”When will you die?” sjunger Morrissey). Och få försvaras lika ihärdigt av unga högerpolitiker (”Hon är min förebild” säger Annie Lööf).
En del av berättelsen brukar höger som vänster enas om efter ett tag: exploderande ojämlikhet, massarbetslöshet, fattigdom och upplopp var en stor del av det brittiska 1980-talet. Visst, säger hennes försvarare, men det var ju nödvändigt. Titta hur det såg ut innan Thatcher tillträdde. Har ni någon aning om hur hemskt det brittiska 1970-talet var? Ett land i undergång med sopor på gatorna där allt som kunde röra sig strejkade. Thatchers ekonomiska revolution skakade ju om allt det här – är inte det en bedrift i sig? Oavsett vad man tycker om innehållet?
Katrine Kielos granskar och kritiserar denna bild. Hon sätter in Thatchers ekonomiska budskap i ett historiskt sammanhang. Och frågar sig hur det kunde definiera en era, trots de rätt svaga resultaten.
Författare: Katrine Kielos
Mats Wingborg: Idéer för mer kunskaper i skolan
januari 9, 2012Det svenska skolsystemet präglas av två problem. För det första att elevernas skolresultat sjunker. För det andra att den likvärdiga skolan är hotad. Den här rapporten handlar om det första problemet, men som framgår av studien finns länkar mellan de två problemen.
Under de senaste åren har en rad studier tagits fram om vad som behövs för att höja kunskapsnivån i skolan. Det är framför allt tre forskningsstudier som åsyftas:
– Visible Learning, John Hattie, Routledge, 2009.
– Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, Skolverket, 2009.
– How the world’s most improved school systems keep getting better, McKinsey, 2010.
Det unika med ovanstående studier är att de bygger på ett mycket stort kvantitativt material. Ett huvudsyfte med den här rapporten är att lyfta fram de mest centrala slutsatserna.
Bo Rothstein: Creating a Sustainable Solidaristic Society: A Manual. Del 9 i »Ny tid-serien«
november 28, 2011The starting point for this manual for creating a sustainable solidaristic society is the following: For a vast majority of people, human well-being would be improved if political and social inequality would decrease. The problem is how this can be achieved, given available knowledge and resources? This manual is an effort to summarize the policy relevant results of what is now my twenty years of research into this problem.
One central message in this manual is that the level of solidarity in a country is not culturally determined. Another central message is that policy measures for increased equality in a society are influenced by, but cannot be sustained over longer periods only by, interest-based political mobilization. Thus, I will argue against cultural determinism as well as against different interest based theories such as neo-classic economic theory or interests-based variants of Marxism. My argument is that political choices are important, and most important is how central political institutions are designed. In other words: increased political, social and economic equality is something that can be manufactured by the design of political institutions.
IMF-rapport: Fiscal Space
november 9, 2011En grupp forskare på Internationella Valutafonden har skrivit en rapport om olika länders budgetmässiga utrymme. Inte oväntat pekas länder som Japan, Grekland, Italien och Portugal ut som länder med stora problem, medan de nordiska länderna, Kanada och Australien skulle kunna föra en mer expansiv politik.
Arenas ekonomiska råd rapport 3. Axel Leijonhufvud: Crisis Policies and Crisis Politics
oktober 19, 2011In the previous lecture, I sketched a picture of the economy. In one region of its state space, which I call “the Corridor”, markets work well and the “automatic” tendencies towards equilibrium are strong. In a second region, equilibrating tendencies are weaker and stabilization policies may reduce the depth and length of recessions. In the third region, the endogenous tendencies for the market economy to recover are exceedingly weak and conventional macropolicies are not very effective.
In this vision of the economy, we have to worry about unstable as well as stabilizing processes or, in a different terminology, about positive as well as negative feedback loops. The instabilities of concern in economics are bounded. The economy neither blows sky-high, nor does it implode into nothingness. But the bounds can be rather narrow or very wide. In the narrow category, we would have the multiplier and accelerator feedbacks of standard business cycle theory. In the wide category, the great financial crashes and high or hyperinflations.
In this lecture, I want to discuss three problem areas. The first two deal with policies and the third with politics.
First: what policies can get us out of Region 3? Which policies do not promise much help?
Second: What kinds of regulations offer the best prospect of preventing a recurrence of financial crisis and deep recession?
Third: What are the social and political repercussions of serious economic instability? What dangers do they pose?
Arenas ekonomiska råd rapport 2. Axel Leijonhufvud: Economics of the Crisis and the Crisis of Economics
oktober 19, 2011The questions I want to discuss in these lectures all pertain to the extra-ordinary nature of balance sheet recessions in general and, of course, the present one in particular: What makes them different from ordinary cyclical recessions? How do they come about? What makes them peculiarly intractable? What policies are effective or less effective in dealing with them?
Apart from these substantive questions, there is one further question worth considering, namely, what kind of economic theory helps us understand these matters better? And what kinds do not?
Fredrik Westander: Ökad privat finansiering av sjukvård? Rapport 2 i projektet Välfärdens framtida finansiering
oktober 12, 2011Rapportens bakgrund är frågan om hälso- och sjukvården även i framtiden kan finansieras med offentliga medel, eller om utvecklingen av befolkningens vårdbehov och av hälso- och sjukvårdens behandlingsmöjligheter gör att ökad privat finansiering kommer att krävas. Denna diskussion har sin grund i olika kalkyler om välfärdsstatens framtida finansiering. Även om kalkylerna för hälso- och sjukvårdens del i viktiga avseenden är mycket osäkra, så är utgångspunkten för rapporten att finansieringsproblemet även av andra skäl bör tas på allvar. Det finns mycket lite kunskap om den i dag privat finansierade vårdens innehåll. Flera alternativ till ökad privat finansiering beskrivs. Slutsatsen är att ökad privat finansiering inte bör vara ett framträdande inslag i en sjukvårdspolitisk strategi för att hantera hälso- och sjukvårdens finansieringsproblem.
Alexandra Franzén: Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern . Del 8 i »Ny tid-serien«
september 15, 2011Mellanöstern är den region som sträcker sig från Turkiet i norr till Sudan i söder, från Marocko i väst till Iran i öst. Det är en region som spelar en mycket stor roll inom världspolitiken; det strategiska läget, de omfattande oljereserverna och Versaillesfredens märkliga gränser har alla garanterat att området stått i fokus under decennier.
Många av efterkrigstidens mest uppmärksammade politiska händelser och skeenden har antingen ägt rum eller haft sin grund i Mellanöstern. Detta gäller bland annat Israel–Palestina‐konflikten, oljekrisen 1973, revolutionen i Iran 1979 , de båda Irakkrigen, terrorattackerna 11 september 2001 och den nu på gående ”arabiska våren”.
Mats Wingborg: Strategier för en global fackföreningsrörelse. Del 7 i »Ny tid-serien«
september 12, 2011En kärna i arbetarrörelsens strategi är att ena och organisera arbetare med målet att driva fram bättre levnadsvillkor. För den fackliga grenen av arbetarrörelsen är detta huvudsyftet. För den partipolitiska grenen är strategin mer sammansatt. För arbetarrörelsens partier är det nödvändigt att också organisera andra skikt i samhället eller samarbeta med andra partier för att uppnå koalitioner. Ett klassiskt problem är hur man ska definiera arbetare. I den traditionella marxismen var arbetare identiskt med industriarbetare. Den snäva definitionen är sedan länge överspelad. Nutida sociologiska definitioner tar fasta på människors position i arbetslivet. En arbetare är en person som utför ett avlönat arbete och där arbetet är kontrollerat och styrt av arbetsgivaren. I vilken grad ska arbetet vara kontrollerat av arbetsgivaren? Hur definiera de grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden?