Rapporter
Arenas ekonomiska råd rapport 2. Axel Leijonhufvud: Economics of the Crisis and the Crisis of Economics
oktober 19, 2011The questions I want to discuss in these lectures all pertain to the extra-ordinary nature of balance sheet recessions in general and, of course, the present one in particular: What makes them different from ordinary cyclical recessions? How do they come about? What makes them peculiarly intractable? What policies are effective or less effective in dealing with them?
Apart from these substantive questions, there is one further question worth considering, namely, what kind of economic theory helps us understand these matters better? And what kinds do not?
Fredrik Westander: Ökad privat finansiering av sjukvård? Rapport 2 i projektet Välfärdens framtida finansiering
oktober 12, 2011Rapportens bakgrund är frågan om hälso- och sjukvården även i framtiden kan finansieras med offentliga medel, eller om utvecklingen av befolkningens vårdbehov och av hälso- och sjukvårdens behandlingsmöjligheter gör att ökad privat finansiering kommer att krävas. Denna diskussion har sin grund i olika kalkyler om välfärdsstatens framtida finansiering. Även om kalkylerna för hälso- och sjukvårdens del i viktiga avseenden är mycket osäkra, så är utgångspunkten för rapporten att finansieringsproblemet även av andra skäl bör tas på allvar. Det finns mycket lite kunskap om den i dag privat finansierade vårdens innehåll. Flera alternativ till ökad privat finansiering beskrivs. Slutsatsen är att ökad privat finansiering inte bör vara ett framträdande inslag i en sjukvårdspolitisk strategi för att hantera hälso- och sjukvårdens finansieringsproblem.
Alexandra Franzén: Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern . Del 8 i »Ny tid-serien«
september 15, 2011Mellanöstern är den region som sträcker sig från Turkiet i norr till Sudan i söder, från Marocko i väst till Iran i öst. Det är en region som spelar en mycket stor roll inom världspolitiken; det strategiska läget, de omfattande oljereserverna och Versaillesfredens märkliga gränser har alla garanterat att området stått i fokus under decennier.
Många av efterkrigstidens mest uppmärksammade politiska händelser och skeenden har antingen ägt rum eller haft sin grund i Mellanöstern. Detta gäller bland annat Israel–Palestina‐konflikten, oljekrisen 1973, revolutionen i Iran 1979 , de båda Irakkrigen, terrorattackerna 11 september 2001 och den nu på gående ”arabiska våren”.
Mats Wingborg: Strategier för en global fackföreningsrörelse. Del 7 i »Ny tid-serien«
september 12, 2011En kärna i arbetarrörelsens strategi är att ena och organisera arbetare med målet att driva fram bättre levnadsvillkor. För den fackliga grenen av arbetarrörelsen är detta huvudsyftet. För den partipolitiska grenen är strategin mer sammansatt. För arbetarrörelsens partier är det nödvändigt att också organisera andra skikt i samhället eller samarbeta med andra partier för att uppnå koalitioner. Ett klassiskt problem är hur man ska definiera arbetare. I den traditionella marxismen var arbetare identiskt med industriarbetare. Den snäva definitionen är sedan länge överspelad. Nutida sociologiska definitioner tar fasta på människors position i arbetslivet. En arbetare är en person som utför ett avlönat arbete och där arbetet är kontrollerat och styrt av arbetsgivaren. I vilken grad ska arbetet vara kontrollerat av arbetsgivaren? Hur definiera de grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden?
Arenas ekonomiska råd Rapport 1. Daniel Lind: Ryktet om industrins död är betydligt överdrivet
juni 14, 2011Den här rapporten analyserar – genom input- och output-analys – den svenska ekonomins förändrade produktionsstuktur. Globaliseringen och avindustrialiseringen är de två centrala företeelserna i analysen. När det gäller globaliseringen bekräftas många av de utvecklingsmönster som passar väl in i en större berättelse om vertikal specialisering, offshoring och tjänstefiering. I det senaste perspektivet framkommer att avindustrialiseringen både är en myt och en verklighet att förhålla sig till. Några infallsvinklar leder fram till slutsatsen att utvecklingen bör definieras som positiv avindustrialisering, andra pekar mot en återindustrialiseirng. Perioden sedan mitten av 1990-talet är den mest industritunga sedan 1960-talet.
Magnus Linton: Latinamerika, vänstern, framtiden. Del 6 i »Ny tid-serien«
maj 1, 2011När Luiz Inácio Lula da Silva – en av världshistoriens populäraste presidenter alla kategorier – nu lämnar över makten i Brasilien till socialisten Dilma Rousseff går den latinamerikanska vänstervågen in i en helt ny fas. Högerns seger i Chile 2010 fick en del analytiker att spå vänstertrendens slut men redan då visste alla att Brasilien – världens femte största land – är den enda nation i Latinamerika som ensamt kan slå an kontinentala toner, och när en före detta gerillakrigare nu tar över presidentposten efter en före detta svarvare är all tvekan som bortblåst: vågen fortsätter – även under tiotalet kommer Latinamerika att vara jordens rödaste hörn.
Håkan Arvidsson: Det civila samhället mellan stat och marknad. Del 5 i »Ny tid-serien«
april 30, 2011Boken Makten, socialismen och demokratin som jag och Lennart Berntson utgav 1979 var i allt väsentligt en reaktion på vårt långa engagemang i 60‐ och 70‐talets vänsterrörelse och dess problematiska förhållande till socialismens utveckling i Sovjetunionen och Östeuropa.
Ingemar Lindberg: Nästa vänster – efter den nationella klasskompromissens tid. Del 4 i »Ny tid-serien«
april 10, 2011Europeisk socialdemokrati rörde sig på 1990-talet bort från klassanalys och långsiktig samhällsförändring till förmån för en röstmaximeringsstrategi, vänd mot en otydlig ”medelklass”.
Kritiska röster mot den utvecklingen har främst höjts inom de fackliga rörelserna och från en del vänsterdebattörer och aktiva i ungdomsförbunden. Invändningarna har dock ofta framstått som mer tillbakablickande än framtidsinriktade.
I dag är socialdemokratin splittrad och vilsen.
Per Wirtén: Det populistiska laboratoriet. Nederländerna inför valet. Del 3 i »Ny tid-serien«
april 9, 2011Geert Wilders islamofobiska Frihetsparti kan bli ett av Nederländernas största partier valet 9 juni. Per Wirtén har rest till Amsterdam och Haag för att söka förklaringar på vad som hände, i ett land alla trodde var ett av Europas mest toleranta. De svar han mötte var oväntade.
Petter Odmark: Välfärdens framtida finansiering är ett framtida problem. Rapport 1 i projektet Välfärdens framtida finansiering
april 9, 2011Jag kommer i den här skriften att lansera tre teser. Hur kan utmaningen förstås, hur bör åtgärder analyseras och hur förhåller sig hot i framtiden till hot i nutid.
Min första tes är att det kan finnas vissa långsiktiga systemlösningar som är önskvärda för att skapa stabilitet över tid men att de flesta åtgärder som föreslås är önskvärda just nu på helt egna meriter. Och, lösningar som inte kan stå på egna ben nu bör inte genomföras på basis av spekulationer om vad som kan hända om trettio år.
Min andra tes är att välfärdsstatens framtida finansiering är en betydligt mer ideologisk fråga än vad den ofta framställs som.
Min tredje tes är att morgondagens utmaningar redan är här. Ideologiska skillnader och andra politiska konfliktdimensioner blir lätt suddiga när man blickar trettio år framåt i tiden men desto tydligare när i grunden samma frågor ställs i nuet.